Idag är humöret inte på topp, ganska långt därifrån faktiskt. Jag har dock ett antal skäl till att känna mig som jag gör, delvis den misslyckade intervjun och delvis beror det faktiskt på en del människor. Det som håller mig uppe idag är tanken på att jag äntligen ska få se och höra Lasse igen. Anna och jag kommer med all säkerhet ha det lika underbart som i Vadstena för två år sedan.

London, part two
Onsdag

Shopping på Oxford Street idag också. Hittade en underbar Disneyaffär som jag nog aldrig hade klarat av att komma ifrån om jag varit liten. Var även inne i en sorts giftshop med helt otroliga saker, med allt möjligt man kan tänka sig (och inte tänka sig). Sedan var jag självklart inne på TopShop igen där jag suktade över ett underbart nattlinne, och dreglade lite till över Kate Moss kollektionen (påsarna). På hemvägen blev det besök på alla jättestora lyxiga gallerior á la debenhams, selfridge och house of frasier. Där jag mot all förmodan hittade en jacka, vilken jag efter ett par timmar i provrummet köpte.

Torsdag

Första besöket på Amandas jobb; Designavdelningen på Harrods. Förutom att jag kände mig som världens mest felklädda människa så var det en otrolig upplevelse att vara där inne. På Harrods kan man gå omkring en hel dag (antagligen för att man gått vilse) och bara titta på allting. Med en operasjungande pizzabagare, egyptian escalators, monumentet över prinsessan Diana och (Harrods ägares son) Dodi Al Fayed, otrolig inredning, världens (ja, nästan iaf) finaste skyltfönster, sjukt dyra kläder, jättejättejätte stora glassar och en helt sinnesjukt vacker inredning kan man inte göra annat än häpna.
Efter några timmar inne på Harrods gick vi in på Sainsburys, där Amanda hade blivit bästis med vakten :D
Sen fortsatte vi hem till Amanda och gjorde oss iordning inför kvällen som skulle spenderas på Salsaklubben.
Tyvärr visste vi inte riktigt var vi skulle gå av och när vi frågat och garanterat oss om var vi skulle av så visade det sig vara fel. Eftersom vi bara hade 5 minuter att ta oss till Salsaklubben innan lektionen började, så blev det en springrunda från Trafalgar Square (jag tror det var det iaf) till Leicester och Salsabar.
Men det var det värt. Eftersom jag suger på salsa gick vi en nybörjarkurs (Amanda sa att hon inte alls kunde - my ass) vilket inte alls var speciellt svårt.. dock märkte jag snart att det var lite svårare att dansa med andra som verkligen kunde. Den här kvällen var ganska speciell för det var då vi träffade Miguel. Eller Miguelito som vi mer känner honom som. Jag har nog aldrig träffat en mer sprallig eller genuint glad människa, speciellt inte efter det liv han levt. Dessutom dansar han salsa som en gud och han är otroligt intressant att lyssna på.
OCH! självklart fick vi denna kväll äran att träffa Corona, en vandrande ölflaska som vi lyckades få att dansa balett för oss <3.

Dessutom är det inte helt fel att dansa bachata med en kille från Peru som viskar spanska i ens öra.

Fredag


Även att vi insett att vi inte var så bra på att dansa (i Londonmått mätt) så vågade vi ändå oss till att försöka igen. Dock en nivå lägre den här gången, och för Linda, som hade ett rykte om sig att byta koreografi ofta. Bra tänkte vi, då kanske vi faktiskt kan hänga med lite. Tyvärr var det så att vi gick dit på en fredag, och koreografin byts ut varje måndag, så alla som var där hade redan lärt sig hela. Tappra som vi var, var vi med nästan hela lektionen (förutom en eller två omgångar chainéer och grand jeté hopp över golvet), och början av koreografin var riktigt rolig. Dessutom fick vi faktiskt dansa med en kille som ska vara med i uppsättningen av "High School Musical". Efter det sjukt svettiga danspasset åkte vi till Camden. Där det fanns en jättestor marknad med massa olika butiker. Tyvärr var allting ganska dyrt (för mig iaf) men vi köpte iaf lite smågrejor, sen åt vi indisk mat, var inne i en rave-butik som var nått av det coolaste jag sett, såg ubersöta klänningar och träffade en kille som blev helt till sig över att vi var från Sverige (puss!).
Idag var det även Amandas kompis Sophies (som förövrigt är min fd teaterlärares dotter - vilket märktes väldigt tydligt) födelsedag. Hon satte upp oss, tillsammans med två tjejer som hetter Sally och ...nånting som jag tyvärr inte kommer ihåg, på listan till Movida - en jättelyxig klubb med v.i.p avdelning där Amanda suttit några veckor innan. Men tyvärr kom vi försent dit, så v.i.p avdelningen var helt fullpackad.
Eftersom vi stod och väntade mestadels av tiden hade vi inte speciellt kul så vi tog bussen (dubbeldäckare hela tiden - YEY) hem runt 2.

Det var på en buss vi träffade Carlos, killen från Portugal som var i London för att dansa.

Lördag

Idag var jag och hälsade på Amanda på jobbet igen. Mycket opera där idag, delvis pizzabagaren men även en kvinna som stod på en av de små balkongerna vid "the egyptian escalators" och sjöng. Helt fantastiskt, jag skulle kunna åkt i de där rulltrapporna hela dagen.
Eftersom jag skulle försöka överraska Amanda genom att komma dit oanmäld fick jag stå mitt kast när jag gick vilse inne på Harrods. Jag hade för mig att Amanda hade sagt att hon jobbade på 4:e våningen, men det gick ju inte ihop när designavdelningen för women låg på 1:a? Efter en halvtimmes letande (på RÄTT våning tom) hittade jag äntligen Amanda. Vi köpte lite scones och myste innan hennes rast var slut och jag gick hem till Rutland Gate 58.
På kvällen blev det salsabar igen. Den här gången var det inte enbart salsamusik utan även lite ..."vanlig?" musik framåt kvällen, vilket var helt underbart. Såklart träffade vi Miguelito igen men även hans kompis Leo.
den här lördagskvällen var sjukt värd, det var längesen jag hade så roligt bara av att dansa (speciellt salsa). När klubben stängde runt 2 följde vi med hem till Leo´s kompis av nån anledning och Miguelito lagade mat åt oss medan jag satt och drack mitt körsbärsvin - som jag blev helt kär i. Sen lyssnade vi på Miguelito medan han berättade om sitt läskiga förflutna och sin kärlek till Amanda (:D) medan klockan blev morgon.
Runt nio var vi hemma sen, och somnade direkt och vaknade (förutom varje timme då Amanda ringde eller fick samtal från Harrods) inte förrän klockan 7 samma dag. Herregud, med panik över att ha sovit bort hela dan började vi fixa iordning lite inför filmkvällen några timmar senare.

Söndag-måndag hade jag mest lite panik över att jag skulle åka hem, och incidenten med pengarna tänker jag inte ens ta upp. usch, smått hysterisk dag den där måndagen.

Men förhoppningsvis blir det att åka tillbaka till London nästa år, då för att stanna..